Vad ska vi göra med varandra

Beställ diktsamlingen på adlibris.com och bokus.com

Lyssna

wordpress com stats

Dikt i rörelse

    “Det är i rörelsen som poesin kan få folk att röra på sig.
    Ensam ropar den utan eko.”

Följande text skrev jag i höstas för Feministiskt Perspektiv efter att ha läst Carina Agnesdotters doktorsavhandling “Dikt i rörelse – Ingrid Sjöstrand och poesins retorik i kvinnornas fredsrörelse”

Jag tar tåget in i hösten. Tomma campingplatser och upplockade bryggor där landskapet ändrar färg. För några veckor sedan konstaterade klimatforskare att klimatförändringarna ”riskerar att kasta in hela världen i en mörk era” om vi inte drastiskt lyckas sänka utsläppen. Minnet av en valrörelse där ingenting blev sagt hänger kvar, men klimatet har ingen PR-avdelning, följer ingen medielogik. Stormarna ges människonamn medan de ansvariga politikerna förblir skuggor hukandes bakom paragrafer och toppmöten. När tåget bromsar in i Masmo ser jag Ingrid Sjöstrands ord snirklade med tejp mellan stålvajrarna i staketet – ”Elda under din vrede”. Det är ett rop skickat från ett annat årtusende, en dikt skriven för över trettio år sedan

    Elda under din vrede
    med maktens nyheter
    Dämpa inte din smärta
    över livet
    som stjäls ifrån oss
    Trösta inte din sorg
    över världen
    som våldtas
    inför våra ögon
    Elda under din vrede

Då skriven i ett försök att vända sorg och vanmakt över kapprustning och kärnvapenhot till vrede och kamplust. Nu som en uppmaning som ropar oss tillbaka, bort från en samtid där vi försöker rädda klimatet med lågenergilampor medan omställningen som krävs för att undvika en mörkare era pekar mot nolltillväxt.

Sjöstrands dikt dyker också upp i Carina Agnesdotters avhandling ”Dikt i rörelse” där poesins retorik och betydelse för den politiska kampen undersöks. ”Elda under din vrede” skrevs och användes i Kvinnokamp för freds arbete. Den lästes på demonstrationer och möten, trycktes i kvinno-, freds- och miljörörelsens tidningar och medlemsblad. Användes för att skapa sammanhållning, mana till kamp och förmedla ett politiskt motstånd. Och det är svårt att inte känna poesins förmåga att överbrygga tidsavstånd och se att Sjöstrands dikt har giltighet även i vår tid.
Visst finns det kanske något uppgivet i detta konstaterande: vi kämpar fortfarande för samma saker. Men det är också en tröst; vi är inte först, vi kommer inte vara sist. Dikten blir ett sätt att knyta an till både historien och framtiden. Och lära oss av båda två.

Men kan man verkligen med hjälp av rytmiska upprepningar, allitterationer och kontrasteringar hjälpa till att förändra världen? Tvivlar man på om poesin kan bidra, om än så lite, i det arbetet är Agnesdotters avhandling viktig läsning. För visst kan dikterna spela roll, inte bara för att sätta ord på idéer och alternativ, men också för att gå från ”jag” till ”vi” och få fler att engagera sig. Med den viktiga insikten att det är i rörelsen som poesin kan få folk att röra på sig. Ensam ropar den utan eko. Sjöstrands dikt har överlevt inte bara på egna meriter utan också eftersom kvinno-, freds- och miljörörelsen lyfte upp den, eftersom den lästes tillsammans på möten och demonstrationer. Vem som helst ur rörelsen kunde, och kan, framföra dikterna och i det ögonblicket gå från mottagar- till avsändarposition. ”Vi”et blir ett faktum.

Det är tid att lyssna på Sjöstrand igen. Vi behöver återuppväcka vreden som motståndsstrategi, tysta vårt tålamod och inse att vi måste ha bråttom.
Kanske kommer dikterna vara aktuella om ännu trettio år, men låt oss ändå hoppas att de då kommer att berätta mer om historien än om framtiden.

Eller med Sjöstrands ord

    Vad det gäller nu
    är att bli många nog
    som är rädda nog
    att få nog mod
    att vända världen.

Bokmässan i Göteborg

Jag kommer till bokmässan för att prata om och läsa ut min senaste diktsamling “Vad ska vi göra med varandra”. Kom, säg hej, köp en bok, få en signatur, bjud på glass.

25e sep, kl 18.00 gästar Stefan Sundströms spelning, ETC B05:62

26e sep, 11.00 Dagens dikt om politisk poesi, SR B08:40

26e sep, 13.00 Dagens Arbete, Svenska Tidskrifter B05:60

26e sep, 14.30 Arbetets monter, B06:71

26e sep, 15.00 Rum för poesi, sal R2 (seminariekort krävs)

26e sep, 17.30 samtal, Se Människan G01:02

27e sep, 11.00 “Ljuset i klassmörkret” tillsammans med Kristian Lundberg, ABF B09:19

27e sep, 12.00 Ordfronts monter, B08:01

27e sep, 13.00 Dagens Arbete, Svenska Tidskrifter B05:60

27e sep, 14.30 Arbetets monter, B06:71

Ett möjligt samhälle

Jag har burit ett minne
av en framtid vi har
framför oss

ett hopp gömt någonstans
bortom lobbyister och samförstånd

en styrka bakom förlusterna
någonting mellan oss
som blixtrar
som elektricitet

för där ditt hopp gett upp
min styrka
där mina krafter tagit slut
din röst

jag har ett minne
av ett möjligt samhället
där långt bort ligger väldigt nära
och rörelsen bär oss framåt

det är tidigt
vi är ännu för få
ropen nu bara viskningar
vreden endast en vibration
i din tysta röst

men jag har burit ett minne
av ett möjligt samhälle
en framtid vi har framför oss

där ingen jobbar för någon annan
men alla arbetar för varandra

- Ur diktsamlingen Vad ska vi göra med varandra

Fabrikerna

FABRIKERNA – Ny låt av Jenny Wrangborg & Stationen.
Hämtad från EPn The End of Alliansen.

Högern måste falla, det finns inget annat sätt. Under borgarnas tid vid makten har samhällsklyftorna i Sverige ökat mer än i något annat OECD-land. Sjuka utförsäkras, arbetslösa slavar i FAS 3-åtgärder och fattiga blir bostadslösa i spåren av utförsäljningarna.

Här kan ni lyssna på hela EPn med låtar av bland annat Joel Hjärtattack & Knifven och Oväder.

Den ligger också uppe på Spotify.

Söder ska resa sig (igen)

Här kommer en ny låt med Stefan Sundström där jag diktar lite om Cyklopen, kämparna på Linjalen, Vårdvrålet  och Nätverket Linje 17. Även Göran Greider, Tompa Eken, Fjodor, Ossler och Bengtson är med. Hoppas ni gillar den!

 

Vi är här nu

Agneta Fagerström-Olsson har filmatiserat min dikt “Vi är här nu” från diktsamlingen Kallskänken. Fagerström-Olsson har bland annat vunnit Prix Italia och Prix Europa, samt Ingmar Bergman-priset och Bo Widerberg-priset.

Bland hennes film- och tv-produktion finns Hammarkullen, Kniven i hjärtat och Den förste zigenaren i rymden.

Tack till alla inblandade som gjorde denna lilla film möjlig.

“Ni hör oss kanske inte än
ni kanske inte ser oss
men vi är här
och vi förbereder oss på att ta över.”

Det kanske låter som ett hot, men det är ett löfte.

Den stundande gemenskapens år

Nu släpper JW & Stationen sin första låt. Vi hoppas att ni vill hjälpa oss att sprida den.

Stationen består av Joel Segerstedt (trummor), Maria Back(sång, gitarr, cittra), Matilda Berggren (bas) och Daniel Söderberg(gitarr, keyboard). Med på inspelningen finns även Andreas Baier på gitarr.

Dikten är hämtad ur samlingen Vad ska vi göra med varandra (Ordfront förlag 2014) och skrevs ursprungligen på uppdrag av Flammans kultursidor.

“här letar jag efter kontrasterna som färglägger gråskalorna
konflikterna bakom den enda vägens politik där
stormarna bär människonamn
medan de ansvariga politikerna
förblir skuggor hukandes
bakom paragrafer och toppmöten

klassamhället lämnar sina köer
utanför soppköken genom Europa
ut förbi S:ta Clara kyrka
tvingar människor ner på knä i gångtunnlarna

hungersnöd i Europa i natt
och du är ledare för oppositionen”

Krigsbrott

Våra barn kommer inte
mördas med högprecisionsvapen
inget vitt fosfor
lysa upp vår stad
våra skadade kommer inte lämnas
på gatorna
inga systrar hållas
som mänskliga sköldar
inga stridsflyg kommer sänka sin last
över lekparkerna
barnens krigslekar
är barns krigslekar

inga krigsbrott
kommer bryta sig in genom våra dörrar
inga brott mot mänskligheten
stå utan tribunaler och domare
vi kommer somna och
vakna i våra sängar
gå oroligt mellan lägenhetens väggar
skriva insändare och dikter
om ett krig vi aldrig upplevt

vi kommer mötas på torgen
lyssna till varandras röster
gå bredvid varandra längs
världens gator

vi kommer ställa oss upp
och höra tystnaden
föreställa oss mörkret
som ett ljus
tusen röster måste tända

(Dikten, som finns med i diktsamlingen “Vad ska vi göra med varandra”, skrevs under Israels förra anfallskrig mot ockuperade Gazaremsan och publicerades i DN 15/7)

Gustaf Frödings stipendium 2014

“Årets Gustaf Fröding-stipendium går till en poet som inte bara skildrar svåra arbetsförhållanden utan även vill förändra dem.” – Liten intervju i UNT


Med motiveringen “Jenny Wrangborg är en av den moderna arbetarlitteraturens viktigaste röster. Hennes poesi präglas av ett konkret raseri över arbetets utsatthet men också glädjen i kollektivitet och gemenskap”

Tack alla som röstade på mig.

Recension i Godmorgon Sverige

Recension av Vad ska vi göra med varandra i Godmorgon Sverige. Magnus Utvik recenserar.